Under det senaste decenniet har Försäkringskassans regelbundna omprövning av rätten till assistansersättning inneburit att allt fler förlorat denna. Den här loggboken är en del av min tidigare blogg och handlar om hur det känns att vänta på ett nyckfullt myndighetsbeslut, och vad ett avslag skulle kunna innebära. Loggboken är från 2013. Mycket har hänt sedan dess. I stort sett allt, till det sämre
Det här inlägget är från 14 oktober, 2013
Loggbok över prövning av assistansersättningen #avsnitt 7
Brevet från Försäkringskassan ligger på golvet innanför loftgångsdörren när jag ska gå till jobbet på morgonen. Det ligger överst i högen och dess gröna logga får det att blinka rött hos mig. Under en ögonblicks sekund tänker jag, ”Om du inte låtsas ha sett det behöver du inte öppna nu”.
Det är nu nästan på dagen tre månader sedan jag hade Försäkringskassan på besök här hemma. De första månaderna därefter gled fram under fullständig mental blockering. Den svenska sommaren var för en gång skull SOMMAR – minst 25 grader ska det vara annars räknas det inte – och jag ägnade mig enbart åt livet. Mitt liv. Jag struntade till och med i den här bloggen trots att jag egentligen tycker att jag borde skriva även om annat än assistanseländet.
Sedan kom nyheten att kamraten jag delat ”omprövningsperioder” med det senaste halvdecenniet blir av med sin assistansersättning. Två månader – är uppsägningstiden.
Under det senaste decenniet har Försäkringskassans regelbundna omprövning av rätten till assistansersättning inneburit att allt fler förlorat denna. Den här loggboken är en del av min tidigare blogg och handlar om hur det känns att vänta på ett nyckfullt myndighetsbeslut, och vad ett avslag skulle kunna innebära. Loggboken är från 2013. Mycket har hänt sedan dess. I stort sett allt, till det sämre
Det här inlägget är från 14 juli, 2013
Loggbok över prövning av assistansersättningen #avsnitt 6
Det är knappast hälsosamt att fokusera hela sin energi på hur dålig man är; allt det man inte kan göra; hur förbannat hjälplös man är. Ändå är det precis det jag ägnat mig åt den senaste månaden och det stolta resultatet är en rabblande, räknande text över mina tillkortakommanden – 14 sidor, 152 stycken, 518 rader, 5.814 ord, 36.151 tecken inklusive blanksteg av assistansbehovsspya.
Så långt det går har jag lagt upp den efter frågorna i bedömningsinstrumentet. Varje moment är beskrivet i delaktiviteter, beräknat i minuter och omräknat till minuter per vecka. Minuter som jag anser ska räknas som grundläggande behov är fetstilade.
En av krippteorins grundpelare är att vi bör skifta fokus bort från det upplevt avvikande, sluta se det som speciellt och särskilt, låta bli att tolka det som problem som behöver fixas, hanteras eller lösas. Istället bör vi vända blickarna mot den osynliga ”normaliteten”- den som inte etiketteras eller definieras annat än genom sin icke-tillhörighet – och ifrågasätta varför just den ska utgöra norm för organisering av vårt gemensamma. Fortsätt läsa Ett rättsosäkert bedömningsinstrument→
Under det senaste decenniet har Försäkringskassans regelbundna omprövning av rätten till assistansersättning inneburit att allt fler förlorat denna. Den här loggboken är en del av min tidigare blogg och handlar om hur det känns att vänta på ett nyckfullt myndighetsbeslut, och vad ett avslag skulle kunna innebära. Loggboken är från 2013. Mycket har hänt sedan dess. I stort sett allt, till det sämre
Det här inlägget är från 31 juni, 2013
Loggbok över prövning av assistansersättningen #avsnitt 5
Den senaste tiden har jag funderat en del på det här med makt och maktlöshet. Till sist letade jag upp den senaste Handikapputredningens utredningsbetänkande ”Handikapp och välfärd?” (SOU 1990:19) och började läsa. För er som på grund av bekvämlighet eller ålder inte minns vad betänkandet handlade om så kommer här en kort beskrivning.
”Handikapp och välfärd?” var resultatet av en närmast total utvärdering av de villkor personer med funktionsnedsättning levde under i slutet av 1980-talets Sverige. Uppdraget att kartlägga situationen gavs till Centrum för handikappforskning vid Uppsala Universitet som gjorde:
En genomgång av aktuell forskning och utredning kring temat kring inflytande förpersoner med funktionsnedsättningar (redovisat i särskild rapport);
En enkätundersökning med närmare tusen personer med funktionsnedsättningar i ett sjuttiotal kommuner (slutlig analys gjordes av handikapputredningen);
Djupintervjuer med ett sextiotal personer med omfattande funktionsnedsättningar i tre kommuner (redovisat i en bilagerapport till SOU 1990:19).
För att göra en lång och tråkig historia kort kan resultatet bäst beskrivas som uruselt och miserabelt. Fortsätt läsa Makt och maktlöshet→
Under det senaste decenniet har Försäkringskassans regelbundna omprövning av rätten till assistansersättning inneburit att allt fler förlorat denna. Den här loggboken är en del av min tidigare blogg och handlar om hur det känns att vänta på ett nyckfullt myndighetsbeslut, och vad ett avslag skulle kunna innebära. Loggboken är från 2013. Mycket har hänt sedan dess. I stort sett allt, till det sämre
Det här inlägget är från 11 juni, 2013
Loggbok över prövning av assistansersättningen #avsnitt 4
Någon vecka efter mitt ”samtal” med sjuksköterskan på Spinaliskliniken har brevet kommit fram; brevet med begäran om en fullständig journalkopia. O från kontoret ringer upp för att fråga om hur mycket av journalen jag vill ha. Allt? Det är nämligen en väldig massa papper det rör sig om och inte alldeles gratis.
”Hundratals sidor”, det är så O beskriver storleken.
Jag har redan passerat fler gränser än den ekonomiska i mitt sökande efter någon slags kontroll över situationen. Jag bestämmer mig relativt fort för att kopiera hela skiten fast inte förrän vi hunnit snacka också om andra saker – som årskontroller. Det är ett samtal av ett annat slag än det jag hade med sköterskan, kanske för att ingen av oss har en position att försvara. Ansvaret för grindvaktsysslorna – detta att agera inkastare – ligger någon annanstans. Kanske det också hjälper att jag känner O sedan länge. Jag har andra förväntningar på och ett annat förtroende för henne. Hon är en del av mitt funkis cosa nostra, även om hon rör sig långt ute i marginalen. Fortsätt läsa Bra bemötande och sekundära vinster→
Under det senaste decenniet har Försäkringskassans regelbundna omprövning av rätten till assistansersättning inneburit att allt fler förlorat denna. Den här loggboken är en del av min tidigare blogg och handlar om hur det känns att vänta på ett nyckfullt myndighetsbeslut, och vad ett avslag skulle kunna innebära. Loggboken är från 2013. Mycket har hänt sedan dess. I stort sett allt, till det sämre
Det här inlägget är från 6 juni, 2013
Loggbok över prövning av assistansersättningen #tillbakablick 2
Jag ramlade av hästen 1982 och föll rakt ner i en annan verklighet. En alternativ värld styrd av andra värderingar, begränsad av negativa förväntningar och med en kontinuerlig fokus på det som är nedsatt, det som inte fungerar. Själv kände jag mig mest förvirrad av en omgivning som bara betedde sig konstigt. Det tog lång tid för mig innan jag förstod att de flesta faktiskt sörjde mig som om jag hade dött.
Deras sorg stod helt i konflikt med hur jag upplevde det hela. Jag mindes fallet, hur huvudet slog i sågspånet och en sorts elektriskt stöt gick genom kroppen. Och starkast mindes jag hur synfältet började förminskas; hur mörkret kröp in från sidorna och hotade själv livet. Jag tror jag vrålade ”Nej!” men det kanske bara var ett skrik inom mig. I en och samma sekund förstod jag vad som skett (mindes till och med bilden från teveprogrammet om ryggmärgsskador) och insåg att jag kanske skulle dö. Så jag vrålade. Inte för min krossade halskota, utan för att jag inte var färdig med livet. Jag ville ha mer! Mycket mer! Fortsätt läsa Att medikalisera ett liv→
Susannes hörna 